Befinner sig den svenska yttrandefriheten på ett sluttande plan?

2017-04-28
Nordiska motståndsrörelsen (NMR) är välkommen till Almedalen i sommar med hänvisning till yttrandefriheten. Kommentarer kring detta beslut från arrangören, polisen och statsvetare förhåller sig till synes torrt och teoretiskt till att det råder yttrandefrihet i Sverige och att demokratin ska vara tolerant. Även nazister måste få uttrycka sina åsikter ”annars befinner vi oss på ett sluttande plan”, menar statsvetaren Peter Esaiasson.

Jag blir varken klokare eller lugnare av sådana besked. Är det inte så att att respekten för alla människors lika värde är själva grunden för en fungerande demokrati? Var finns respekten för allas lika värde när en nazistisk och antisemitisk rörelse som NMR erbjuds fysiskt utrymme i Almedalen och på Bokmässan (via Fria Tider)? Är inte det att befinna sig på ett sluttande plan?

Det är Sofia Mirjamsdotter, skribent på ledarsidan i Sundsvalls tidning, som lyckas förklara för mig vad det är som pågår. Hon börjar med att klargöra att yttrandefrihet är en mänsklig rättighet. Det innebär att du ska vara fri att uttrycka dina åsikter offentligt utan att riskera att straffas av staten (staten är också skyldig att se till att ingen annan tar sig rätten att straffa dig). Yttrandefrihet är till exempel rätten för ett politiskt parti att hålla torgmöte. Yttrandefrihet är också rätten att ifrågasätta andras åsikter. Yttrandefrihet ger dock inte någon person rätten att kränka eller förtala en annan person eller grupp av människor. I Sverige får du alltså vara nazist och som sådan ha yttrandefrihet och rätt att arrangera torgmöten – men du har inte rätt att stå oemotsagd.

Att det offentliga rummet i yttrandefrihetens namn måste vara tillgängligt betyder inte att ett arrangemang som Almedalsveckan eller Bokmässan måste vara det. Civilsamhället och näringslivet är inte skyldiga att öppna sina rum för vem som helst – yttrandefrihet är inte detsamma som rätten att bli lyssnad på, påpekar Mirjamsdotter. Att som arrangör för Almedalen hänvisa till yttrandefriheten när NMR bjuds in är att missta yttrandefrihet för rätten att tvinga andra att lyssna, eller rätten att få uttala sina åsikter på vilken arena som helst.

Att säga nej till nazisters medverkan i Almedalen eller på Bokmässan är alltså inte lika med att inskränka yttrandefriheten – ”det är att markera mot demokratifientlighet och personer som gärna vill begränsa yttrandefrihet, genom våld om så krävs. Det är att stå upp till försvar för yttrandefrihet och demokrati”, skriver Mirjamsdotter. Jag skulle vilja lägga till att det också är att manifestera en respekt för alla människors lika värde (såsom det står uttryckt i Grundlagen, Regeringsformen 1 kap 2§).

Demokrati utan mänskliga rättigheter är livsfarligt för den som inte tillåts ingå i gemenskapen. Att stå upp för mänskliga rättigheter i ord men aldrig i handling bidrar till att vi rutschar allt snabbare på det sluttande plan av normalisering av rasism och högerextremism som pågår i Sverige.

/Gabriella